En ny ikon invigdes i dagens mässa i Slottskapellet när vi firade helige Johannes döparens födelelsefest. Ikonen, som är placerad på ambon, är målad av Robin Johansson (läs mer på www.ikonverkstaden.se). Här framträder Johannes som asket och profet, “en vass pil” som Herren “förvarade i sitt koger”, som det heter hos profeten Jesaja i dagens gammaltestamentliga läsning.
Under de senaste månaderna har kollekten i söndagarnas gudstjänst i Bjärka-Säby gått till det flyktingarbete som kommuniteten i klostret Mar Musa är engagerade i under den pågående krisen i Syrien. Klostrets ledare, fader Paulo, som har besökt oss i Bjärka-Säby, genomförde i början av juni en åttadagarsretreat i staden Qusayr, med bön och arbete för försoning. Nyhetsbyrån Fides har skickat följande rapport:
Minareten väcker honom mitt i natten, på samma gång som den ”hjälper mig att be i gryningen, så som östkyrkan munkar”. En oas av bön ”mitt i striden, i en avspärrad stad; ständig bön, avbruten av maskingevär”.
Så beskriver jesuitfadern och den katolske prästen Paulo Dall’Oglio sin situation i den av våld hemsökta staden Qusayr, söder om Homs, dit han sökt sig för en tids fasta och bön för fred. Hans önskan är att ”gå mot strömmen”, att på icke-våldets väg vara ett Kristusvittne i konfliktens centrum. Jesuiten kommer att stanna i Qusayr under åtta dagar för att genomföra Ignatius av Loyolas andliga övningar.
”Jag valde Qusayr för att genom min närvaro försöka hela den sekteriska polarisering som uppstått i staden. Ropet från några kristna familjer som sett sina älskade bli bortförda nådde mig, och jag skulle vilja göra vad jag kan för att, genom bön och dialog, överbrygga motsättningarna”, förklarar fader Dall’Oglio. Staden har sett växande konflikter mellan kristna och muslimer, med en våg av kidnappningar och hämnddrivna mord.
Beväpnade gäng av militanta som ingen har kontroll över – de hänförs till den galax som den syriska oppositionen utgör – har tillgripit våld mot kristna. André Arbache, en 30-årig kristen man, kidnappades i januari och återfanns senare död. Många andra kristna har fallit offer för kidnappare. I Qusayr fanns en av de största grekisk-katolska församlingarna i hela Syrien, omkring 10 000 människor, sida vid sida med 15 000 Sunnimuslimer. ”De kristna”, förklarar fader Dall’Oglio, ”har nästan alla flytt staden, bara ett fåtal finns kvar.”
Jesuitprästen gästar en katolsk familj, då församlingens hus inte längre utgör en säker plats. ”Genom min bön och min närvaro hoppas jag kunna vara ett hoppets tecken, så att syrierna kan skönja en ny framtid med fred och dialog, präglad av mångfald”, säger han. Omkring honom återskapas ett nät av relationer bland människor sargade av den våldets dynamik som så lätt skapar en spiral av hat och hämndlystnad mellan individer, familjer och gemenskaper från olika religioner. Nyckelorden är, säger fader Paulo, ”försoning, förlåtelse och broderskap i Guds namn”. Hans hopp står till att, med bönens hjälp, bygga ett mänskligare Syrien där respekt för allas värdighet och rättigheter råder.
Idag jordfästs disponent Harald Ekman i Forshems kyrka i Västergötland. Han växte upp på Nya Slottet Bjärka-Säby tillsammans med sina fyra bröder, och var den siste av sönerna till godsägare Oscar Ekman och hans hustru Anna att gå ur tiden, i en ålder av 94 år.
Engagemanget för Bjärka-Säby förblev starkt hos Harald Ekman, och det var på hans personliga initiativ som familjen Ekman 1980 överlämnade Nya Slottet till Sionförsamlingen i Linköping. I ett oförglömligt församlingsmöte den 2 mars 1980 talade han till de över tusen församlade i Pingstkyrkan över ämnet ”En gärning i det tysta”. Han berättade om sin far, Oscar Ekman, och skildrade hur Bjärka-Säby under dennes ledning utvecklats till ett andligt och kulturellt centrum, och förklarade varför familjen nu ville överlämna Nya Slottet till Sionförsamlingen.
Harald Ekman bevarade sin inre vitalitet och sitt intresse för andra människor ända till slutet. När Ekumeniska Kommunitetens preses besökte honom och hans hustru den 12 maj, två veckor före hans bortgång (bilden), samtalades vid köksbordet i hemmet i Årnäs om utvecklingen på Bjärka-Säby. Harald Ekman stämde själv upp i sång, och rösten var klar och ren när han deltog i den avslutande bönen.
När Harald Ekman stilla insomnade på kvällen den 29 maj, omsluten av sin familj, fullbordades en gärning som kan karaktäriseras med det numera nästan föråldrade ordet Trofasthet. Han var en människa som i livets alla skiften var trofast mot den sak, den tanke och de människor som han förstod hade anförtrotts honom.
Vi som i dag lever på Nya Slottet Bjärka-Säby lyser frid över hans ljusa minne, som vi i tacksamhet bär med oss in i framtiden.
Tidskriften Pilgrims andra utgåva för året har nu kommit från tryckpressen. Det bär temat “Ett stilla liv”, och erbjuder en rad tankeväckande och livgivande artiklar.
Ur innehållet: Samuel Rubenson ställer frågan hur stillhet och tjänst kan förenas, och Marie Tonkin Reda reflekterar över Josef av Nasarets liv som småbarnsförälder. Under rubriken “En nomads bekännelser” skriver Tomas Sjödin och i ett samtal berättar Anders Arborelius hur han försökt ta med sig klostrets atmosfär och stillhet in i det hektiska livet som biskop. En viktig text i numret bidrar också Owe Wikström med när han talar om att leva med “fingret i örat”.
Som bilaga i detta nummer finns också hela programmet för Pilgrims vintermöte 2013, som det nu är möjligt att anmäla sig till.
Lösnummer eller prenumeration kan beställas på www.tidskriftenpilgrim.se eller tel 013-440 25.
Lördagen den 5 juni 1982 återinvigdes Nya Slottet Bjärka-Säby efter två års renoveringar, sedan Sionförsamlingen mottagit slottet som en donation av familjen Ekman. Det var en het försommardag då över tvåtusen personer hade samlats på gräsmattan på slottets sydsida för den högtidliga invigningen.
Dagen till ära bjöd vi på 30-årsdagen av denna minnesvärda händelse tre av dem som den gången invigningstalade på lunch på slottsverandan för att samtala om historia och nutid. Från vänster på bilden: kommunlalrådet John-Eric Kroon, kommunstyrelsens ordförande Göthe Andersson och budgetminister Rolf Wirtén som var regeringens representant och höll det högtidliga invigningstalet. Han blev fem år senare landshövding i Östergötland.
Lunchen serverades av vår kock, Henrik, som till huvudrätt bjöd på lammfilé från Bjärka-Säby!
På den övre bilden några av personerna som medverkade vid invigningen den 5 juni 1982. Från vänster: Ulf Söderlind, Sven E Noreen, Göthe Andersson, Rolf Wirtén, Tord Simonsson, Oscar Ekman jr, Harald Ekman, Conrad Ekman.