Frågor & Svar

Texten uppdateras. Nyaste inlägget ligger överst.
Senaste uppdateringen 210312 kl. 12.35

Frågor och Svar till Jonas Eveborn, föreståndare för Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby

Frågor skickas per mail till preses(at)ekumeniskakommuniteten.se

En del säger att det har blivit alltmer rökelse i era gudstjänster i kapellet i Bjärka-Säby. Hur ofta använder ni rökelse?

Svar: Vi kom för några år sedan överens med församlingen om att begränsa det till två gånger om året, jul och påsk. Det har vi hållit på. Det har alltså blivit mindre rökelse, inte mer.

Det har sagts att ni läser ur en helgonkalender på Bjärka-Säby. Vad innebär det?

Svar: Vi använder ingen helgonkalender, däremot har vi en bok med berättelser och vittnesbörd som vi kallar ”Trons vittnen”. Här finns berättelser alltifrån apostlarna till nutida kristna, bl a en rad personer från frikyrkligheten i modern tid, som Georg Gustafsson, Ida Andersson Gunnar Sameland, Lewi Pethrus, Nelly Hall och Mattias Agnesund för att nämna några. Vi vill ge vittnesbördet en framträdande plats eftersom den kristna tron framträder tydligast när den bryts genom människors liv.

Hur ser du på det församlingsföreståndaren i Pingstkyrkan Linköping, Marcus Sönnerbrandt säger i tidningen Dagen:

I brevet som skickades till kommuniteten i söndags skriver församlingsledningen att den tidigare har framfört önskemål om en “tydligare koppling till den pentekostala traditionen så att livet på Nya Slottet inkluderas i den helhet som vi vill bygga”.

– Vi har framfört det ett antal gånger, och vi har inte upplevt någon lyhördhet för det. Det här är inte något som de har velat förändra, säger han.

– Men vi kan inte begära att kommuniteten ska gå in i det pentekostala. På ett sätt är det fel. Det är vi som ska stå för det, säger han.

Svar: I vårt svarsbrev till församlingen skriver vi:

En spiritualitet är inte något som regleras fram, utan den växer fram över tid. För Ekumeniska Kommuniteten med nästan 200 medlemmar – varav inte så få valt att bosätta sig i närheten av slottet – är de fyra dagliga tidebönerna och den söndagsgudstjänst som vi firat enligt samma ordning i 20 år själva hjärtslaget i vår gemenskap. Även de som bor långt från Bjärka-Säby uttrycker hur viktigt det är att veta att bönerna pågår varje dag när man själva ber på samma vis hemma. Väl på plats i Slottskapellet eller Övre salen kan man falla in i melodierna och rytmen med den bedjande gemenskapen som fanns på plats innan man kom och som fortsätter bönen efter att man lämnat slottet. Ordningarna har satt sig i kroppen och söndagens mässa följer ett skeende steg för steg genom hela frälsningshistorien. Det är ett böljande samspel mellan den som leder gudstjänsten och deltagarna. Kommunitetens Regel betonar de ”långa linjerna” där man fördjupar sig i bönerna och gudstjänsterna år efter år. Drastiska förändringar i vår gudstjänst skulle därför få stora konsekvenser.

Däremot har det varit vår förhoppning – vilket vi också gett uttryck för – att församlingen i högre grad skulle fylla slottet med bön och gudstjänst av pentekostal karaktär. Tillsammans med EKiBS tideböner och söndagsmässa skulle det berika platsen i riktning mot större mångfald – inte enfald. Vi hade också hoppats att vi skulle finna nya gemensamma former för till exempel en bön- och lovsångsgudstjänst där Pingstkyrkan och Kommuniteten samarbetar.

Vem kan leda nattvarden i Ekumeniska Kommunitetens mässa?

Svar: Peter Halldorf – som vid tidpunkten var Ekumeniska Kommunitetens föreståndare – berör på förekommen anledning den här frågan i månadsbrevet januari 2010.   

”I gudstjänstlivet i Bjärka-Säby, som är en ekumenisk miljö, är vår praxis, i enlighet med allmänkyrklig ordning, att den som leder mässan ska vara ordinerad eller avskild som ”presbyter”, det vill säga, präst, pastor eller äldste i den kyrka han eller hon tillhör. Detta är en ordning som vi också har förankrat hos våra visitatorer, och som vi gärna ser tillämpad inom vår kommunitet som helhet, också när eukaristi firas i hemmen.”

För att läsa månadsbrevet från Januari 2010 i sin helhet:

Det finns inga krav på att den som leder nattvarden måste bära liturgiska kläder. Jag förstår att vår praxis kan leda till att man underförstått tror att det är så. Här bär jag ett stort ansvar för att inte tillräckligt tydligt ha kommunicerat det.

Hur länge har ni i ledningen för Kommuniteten vetat att församlingen planerat att säga upp avtalet om ansvar för söndagens mässa?

Under flera år har det funnits antydningar om att framtidsplanen för församlingen varit att låta församlingens spiritualitet prägla mer av innehållet på Nya Slottet. Det har sagts i både informella och formella samtal med representanter från Kommuniteten sedan åtminstone 4 år tillbaka.  

Vårt svar och förhoppning har varit, och är, att slottet rymmer både Kommunitetens och församlingens arrangemang sida vid sida, och i samverkan.

Vilken blir egentligen skillnaden från idag när avtalet sägs upp i sommar?

Det behöver de fortsatta samtalen utvisa. Det vi vet av brevet är att vi inte längre är ansvariga för mässan som firats varje söndag år efter år sedan 1996. Det tycks finnas möjlighet för oss att fira gudstjänster i Kommunitetens ordning när vi väl hyrt in oss. Även idag är vi hyresgäst när det gäller retreater, möten, kontorsplats, sammanträdesrum, Johannesakademins bibliotek. Det vi inte har gjort är att betala en separat hyra för Slottskapellet när det gäller söndagens gudstjänst kl. 8.

Vem ansvarar för tidebönerna?

Det gör församlingen, men hittills har de valt att be enligt Ekumeniska Kommunitetens ordning för de olika tidebönerna under kyrkoåret. Tidebönerna leds av församlingsmedlemmar och husfolket. Bland dem som deltar i såväl tideböner som i den gudstjänstfirande gemenskapen på söndagarna klockan 8 finns ett flertal som är medlemmar både i Pingstkyrkan Linköping och i Ekumeniska Kommuniteten.