Sista mötet med Harald Ekman

Idag jordfästs disponent Harald Ekman i Forshems kyrka i Västergötland. Han växte upp på Nya Slottet Bjärka-Säby tillsammans med sina fyra bröder, och var den siste av sönerna till godsägare Oscar Ekman och hans hustru Anna att gå ur tiden, i en ålder av 94 år.

Engagemanget för Bjärka-Säby förblev starkt hos Harald Ekman, och det var på hans personliga initiativ som familjen Ekman 1980 överlämnade Nya Slottet till Sionförsamlingen i Linköping. I ett oförglömligt församlingsmöte den 2 mars 1980 talade han till de över tusen församlade i Pingstkyrkan över ämnet ”En gärning i det tysta”. Han berättade om sin far, Oscar Ekman, och skildrade hur Bjärka-Säby under dennes ledning utvecklats till ett andligt och kulturellt centrum, och förklarade varför familjen nu ville överlämna Nya Slottet till Sionförsamlingen.

Harald Ekman bevarade sin inre vitalitet och sitt intresse för andra människor ända till slutet. När Ekumeniska Kommunitetens preses besökte honom och hans hustru den 12 maj, två veckor före hans bortgång (bilden), samtalades vid köksbordet i hemmet i Årnäs om utvecklingen på Bjärka-Säby. Harald Ekman stämde själv upp i sång, och rösten var klar och ren när han deltog i den avslutande bönen.

När Harald Ekman stilla insomnade på kvällen den 29 maj, omsluten av sin familj, fullbordades en gärning som kan karaktäriseras med det numera nästan föråldrade ordet Trofasthet. Han var en människa som i livets alla skiften var trofast mot den sak, den tanke och de människor som han förstod hade anförtrotts honom.

Vi som i dag lever på Nya Slottet Bjärka-Säby lyser frid över hans ljusa minne, som vi i tacksamhet bär med oss in i framtiden.