Bara vetskapen är svindlande att en farmare sitter i Klippiga bergen, och ena dagen drar upp en ko som fastnat i gyttjan, för att nästa dag ta fram penslarna och måla en tavla av Övre salen i Bjärka-Säby. När John Finley var på besök i Sverige för några år sedan berättade han att han brukar få besök av Svartfotsindianer, en hövding bland dem är barnbarnsbarn till chief Washake. ”Känd i vår historia”, som han uttryckte det.
Här återger vi John Finleys tolkning av Övre salen.
Johannesakademins seminarium på annadag pingst om helgonen som enhetens tecken, samlade deltagare från hela Norden.
Seminariet kom bland annat att handla om hur de heliga alltid har känt igen varandra. Därför är helgonen ekumeniska gestalter, vittnen om att kyrkan i grunden är en och odelad. Enhet går inte att skapa eller organisera. Enheten är en verklighet i den Helige Ande, och överallt där människor låter sig intas av Guds och Kristi Ande, upptäcker de, som det mest självklara i världen, att de är ett. Splittringen är en avart, en skandalon, en synd vi måste omvända oss från och göra bot för så att såren kan läkas.
Firandet av trons vittnen kan bli en del av boten och helgonen våra biktfäder, de läkare vi behöver i försoningsprocessen. Inget bidrar så verksamt till att föra oss som kristna närmare varandra som igenkännandet av de heliga i varandras traditioner och konfessioner. När vi ser den helige Antonios, Katarina av Siena, John Wesley, Serafim av Sarov och Emil Gustafson stå sida vid sida och samtala som de bästa vänner, inser vi plötsligt vilken tragedi kyrkans splittring är men också hur enkel vägen till enhet kan vara. Bedjarna, gudsälskarna, de stilla i landet, de sant ödmjuka…
Det är i och genom dem som gått en annan väg än den där många går – utblottelsens och den utgivande kärlekens väg – som vi känner igen det liv som oavbrutet flödar mellan Fadern och Sonen. När vi möter dem i andra traditioner slår de en bro över klyftor som gapar mellan oss. De blir ögonöppnare och vägröjare för enheten.
I dag inleds firandet av pingsten i ett försommarskrudat Bjärka-Säby. För första gången hålls på Nya Slottet en ekumenisk pingstkonferens med frikyrkoförsamlingarna i Linköping och Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby som inbjudare.
Seminarier hålls i biblioteket under eftermiddagen med prästen Anders-Petter Sjödin från Göteborg. Kl 18 firas helgmålsbön i Slottskapellet. Pingstdagen inleds med lovsång till den Uppståndne i kapellet kl 07.00, följd av festmässan kl 08.00. Konferensens finalgudstjänst hålls i tältkyrkan kl 11.30. Därefter blir det tårtkalas när Kyrkans födelsedag firas!
Pingstnovenan, de nio dagarna mellan Kristi himmelsfärd och pingst, är en tid av bön om Andens förnyade gåva. I Linköping och Bjärka-Säby förbereder sig många kristna inför den pingstkonferens som i år kommer att hållas på Nya Slottet över pingsthelgen genom att låta Bibelns ord om Anden inspirera till bön.
Den bifogade pdf-filen innehåller en enkel vägledning för bibelläsning och bön för de nio dagarna. (Klicka på den blå texten “pingstnovenan”)
Annandag pingst inbjuder Johannesakademin till ett ekumeniskt seminarium på Nya Slottet Bjärka-Säby om helgonen som enhetens tecken. Medverkar gör bland andra biskoparna Anders Arborelius, Anba Abakiir och Jonas Jonson tillsammans med syster Katarina OSB från Heliga Hjärtas kloster och professor Samuel Rubenson (Klicka på annonsen för större bild). Anmälan görs till info@johannesakademin.se